Avslappnat...

Nu har jag gjort det. Jag är så tramsig med att ringa min nya elevers föräldrar innan terminen ska börja. Jag är väl lite nervös att det inte ska gå den tiden det ska eller att de inte vill mer eller att de ska vara otrevliga. Så går jag och väntar och drar mig i ett par dagar och tänker på att jag måste ringa och sen ringer jag. Då är det alltid samma sak. Bara man ringt den första så går allting mycket lättare. De är jättetrevliga, alla är så förväntansfulla och glada att man ringer och att deras barn ska få dansa. Alla tider funkar och allt blir perfekt. Då undrar man (än en gång) varför man väntat och ringa och hålla på och mesa sig. Så nu kan jag slappna av och njuta och längta till på måndag när jag får återse alla mina små söta ballerinor och en balettdansör och alla nya som är spända på att dansa. Nu är det bara roligt och jag kan se framemot att börja jobba. Världens bästa jobb!