söndag 10 februari 2008
Det rogivande tickandet
Sedan jag var ganska liten har jag alltid haft en klocka som tickade jättehögt på mitt rum. En sådan där som ser ut som en stor armbandsklocka och som nästan alla hade på min tid. (oj, vad gammal jag lät) Den tickade så att mina kompisar som sov över blev gela, de var tvungna att bära ut den till andra sidan huset för att kunna sova. Men för mig som var van är detta ljudet av tickande det som fick mig at somna. Ett ljud av trygghet. Jag älskar klockor som tickar och i förrgår köpte vi en ny klocka att ha i vardagsrummet. En sådan som bläddrar siffror. Den klickar jättehögt en gång i minuten. And I love it!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ha, när jag var liten hade jag en klocka som tickade skithögt med dubbel hastighet (och dubbel volym?). Jag hade aldrig några problem med den, men jag känner igen det där med att kompisarna inte stod ut.
Skicka en kommentar