Småmynt som gör skillnad

Just nu tittar jag på 3an. Det är ett program som handlar om en mamma och hennes knappt ett år gamla son. Hennes son har bott hemma i 14 dagar sedan han föddes. Resten av tiden har han bott på sjukhuset. Han lider av Ipex Syndrom. En sjukdom som är så okänd att man knappt får up något ens när man googlar på det. Endast 14 bebisar i värlen har fått diagnosen. Alla pojkar. Ipex är en sjukdom som gör att man inte har något immunsystem. En puss från hans mamma kan alltså leda till hand död. Det enda som kan rädda honom är en benmärgstransplantation. Och det är inte ens säkert. Varje dag besöker hans mamma honom och varje kväll åker hon hem. Ensam. Det är sådant som får en att vilja ta vertenda öre jag äger och skänka till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Där hela familjen kan bo. Få vara tillsammans och ta vara på tiden man har. Som kanske till och med är den sista tiden man har. Det räcker väl med att haft oturen att bli sjuk eller råka ut för en olycka inte ska man behöva gå igenom det ensam. Man ska få vara tillsammans. SOm familjer ska vara. Det är väl det en familj är till för. Tänk på det nästa gång ni är på McDonalds. Kasta ner växeln i det lilla huset vid kassan istället för i plånboken.