måndag 25 maj 2009

Ingen nolla

Men det var nära. Och så länge det står en trea framför ettan så går det bra. Men det var ett onödigt mål att släppa in. Tack, tack för Pär Hansson kan man också säga eftersom han räddade många skott som borde varit mål för ÖIS.
Tyvärr sumpade HIFarna många chanser och kunde dödat matchen långt, långt tidigare. Men det skulle småpassas och trixas och ha sig. Det kanske säger något att alla tre målen kom till av enkla skott.
HIF var också på tok för stillastående precis som de två senaste matcherna. De måste börja springa utan bollen och se till ytorna. Man kan inte bara stå och vänta på bollen utan att göra sig spelbar. Kanske ska röra om lite till nästa match och sätt in Sundin från start så inte alla känner att de har säkra platser i startelvan utan att de måste bevisa lite mer. Kommer ni ihåg vad jag sa om Sundin efter att ha sett honom första gången förresten? Annars kan ni se det här. Bara som en liten parentes. Unkuri lyckades också näta så han är nog också sugen på en plats.
Sen är det alltid roligt att återse Bengan. De gigatiska handskarna satt där de skulle, så allt var som vanligt.
HIFs första bortdömda mål var dessutom mål. Så det är så!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Va du ens på matchen??

Ann sa...

Jag håller med dig i allt. Vi kan väl maila till han med kaffekoppen så att han fattar att Sundin ska va me från start nästa gång ?

juliana.persson sa...

Haha. Ja, det borde vi göra. Och ja. Jag var på matchen. Jag är på alla matcher.